Värmelära
Home > Sajtkarta
>
Kosmos vetenskaper >
Naturvetenskap > Värmelära
Redogör för de tre sätten värme kan transporteras?

Hur påverkas ett materials ytas utseende materialets
förmåga att absorbera värmestrålning?
Skrovligheten och färgen:
Ju skrovligare ett ämne är, desto större förmåga har materialet att
absorbera värmestrålning och synligt ljus. Svart färg fungerar på samma sätt.
Svart färg är en
naturlig strålningsfälla. När energin tas upp av färgen avges ingen
strålning i det synliga spektret dvs, sådan strålning som vi kan se med våra
fysiska ögon.

Ingen strålning i det synliga spektret lämnar
alltså ytan men energi kommer ändå att lämna föremålet. Denna energi avges
som infraröd värmestrålning. Denna strålning kan vi inte se men vi kan
uppleva den som värme.
Materialet
Om materialet leder värme bra, ex järn eller koppar, kan upptagen värme
givetvis effektivt transporteras vidare i metallen. Materialet absorberar
således värme bra. I motsats till järn och koppar kommer ex trä inte att
kunna ta upp värme bra. Anledningen är att materialet ej kan transportera
bort värmen genom ledning. Materialet kommer istället att bli varmt på ytan.
Material som trä isolerar bra.
Vad händer då ett material värms? Vad är
en solkurva?
Då ett material värms det tar mer plats och
utvidgar sig. En bit järn som blir varmare tar alltså mer plats. Ett exempel
är när rallare lägger räls till tåg. Om de bygger järnvägen på vintern och
lägger räls-delarna kloss an, kommer rälsen att vilja ta mer plats på
sommaren då järnet värms av solen. Järn-räls-stängerna blir alltså längre,
och om mellanrum ej finns mellan räls-stängerna, kommer detta extra svängrum
att tas ut i sidled, vilket gör att räls-stängerna blir krokiga. Hela
järnvägen blir krokig.

Avdunstning
I exempelvis vatten finns det alltid
vissa vattenmolekyler som har mer energi än genomsnittsmolekylen. En
vattenmolekyl kan ha tagit upp såpass mycket energi att den ger sig av från
vattenmagasinet. Denna avdunstning sker på vattenytan. Det vatten som finns
kvar i magasinet har alltså blivit av med lite energi, varför det får en
lite lägre temperatur. Denna lägre temperatur går förmodligen ej att uppmäta
med en vanlig termometer.
Kokpunkt
Den temperatur där ämnet övergår från flytande till gasform. Gastrycket
i ex vattnet är då detsamma som luftens gastryck.
Kondensation
Kondensation innebär att en gas övergår till sin vätskeform. Ett exempel
är då vattenånga stöter på en spegel i ett badrum. Spegeln tar upp
gasmolekylens värmeenergi, vilket gör att gasen blir vätska. Vattendroppar
ansamlas på spegeln.
Kokning
En vätska övergår till sin gasform. Se kokpunkt ovan.
Destillering
Med hjälp
av destillering skiljer man ämnen med olika kokpunkter. Om man har löst ex
koksalt (NaCl) i vatten kan man med hjälp av destillering skilja dessa ämnen
åt. Vatten har kokpunkt 100 oC vilket gör att vattnet kokar bort
genom att det övergår till sin gasfas. Saltet som finns kvar i bägaren har
en mycket högre kokpunkt som är 1473 oC.
Vattengasen fås senare att kondensera då dess energi leds bort. Nedan visas
en uppställning på destillering.

Smältning
Smältning är då den fasta fasen av ett ämne övergår till flytande form. Ett
exempel är då järn värms upp (tillförs energi) och blir vätska.
Stelning
Är motsatsen till smältning. Här förlorar en vätska energi och övergår till
sin fasta form. Ett exempel är då vatten fryser till is.
Fryspunkt
här avses den temperatur då stelning inträffar. Vatten stelnar vid 0 oC.
Partikeltänkande
Partikeltänkande innebär att man föreställer sig atomerna eller molekylerna
framför sig. Då värme eller energi tillförs tänker man sig hur atomerna i ex
fast järn börjar vibrera mer och mer. Övergången till flytande form innebär
att atomerna börjar röra sig förbi varandra. Då ännu mer energi har
tillförts börjar atomerna lämna lösningen och sticker iväg som gas.
Järnets smältpunkt är 1538
oC
och dess kokpunkt är 2861 oC.
Om trä värms till 300 oC börjar
det istället att brinna. Detta eftersom träfibrerna börjar reagera med
luftens syre och en förbränning börjar ske.
Ta reda på vad vetenskapsmännen
Celsius, Fahrenheit och Kelvin gjorde
Termometer allmänt
En termometer består ofta av ett smalt glasrör med stängd botten. När
temperaturen stiger utvidgas den vätska som finns i. Vätskan stiger i röret
och indikerar en högre temperatur. Förut användes kvicksilver som vätska.
Numera används alkohol som vätska. Båda dessa vätskor är flytande även vid
minusgrader. Vatten kan inte användas vid minusgrader eftersom vatten vid 0
oC fryser till is som då
utvidgar sig och på så sätt får glaset att gå sönder. Vatten är nästan
det ända ämne som har större volym då det befinner sig i fast form jämfört
med sin flytande form.
Anders Celsius
1701-1744. Har tagit fram en temperaturskala för värme där 0
oC har satts till vattnets kokpunkt/kondensationspunkt och 100
oC har satts till vattnets smältpunkt/fryspunkt. Hans lärjunge
Mårten Strömer har senare ändrat skalan så att den överensstämmer med den vi
använder idag. Anders Celsius var en astronom och fysiker som har verkat i
Uppsala. Hans har bl.a. studerat jordens polavplattning.
Fahrenheit
1686-1736. En tysk fysiker som har skapat en temperaturskala som används av
de äldre engelskspråkiga generationerna. 0 F sammanfaller med den temperatur
vatten och is får, när ammoniumklorid hälls i. Isens smältpunkt är +32 oF och dess kokpunkt är +212
oF. F = 32 + 1.8 C (C = Grader Celsius).
Kelvin
1824-1907. Brittisk fysiker. Enheten för absolut temperatur (kelvin - K) har
uppkallats efter honom. Här utgår man från absoluta nollpunkten, vilken är
satt till 0 K. Här sitter atomer nära varandra och upplåsta mot varandra
utan att visa speciellt stora vibrationer. Alla temperaturer ovan 0 K
innebär att atomerna vibrerar mer och mer ända tills de har så mycket energi
att de rör sig förbi varandra och till slut sticker iväg från varandra.
Vattnets smältpunkt motsvarar 273 K och vattnets kokpunkt motsvarar 373 K.
Uppdaterad 2008-08-27
//Lars Helge Swahn |