• Centrala och perifera nervsystemet
• Hur ser en nerv ut?
• Synapser
• Motoriska och sensoriska nervimpulser
• Grå och vit substans
• Att spänna en muskel i benet (motorisk impuls)
• Viljestyrda nervsystemet
• Autonoma nervsystemet: sympatiska / parasympatiska nervsystemet
• Hjärnans olika centra
• Frågor
   
• Ytterligare information

Nervsystemet ser till att vi upplever med våra fem sinnen. Dessa är syn, hörsel, lukt, smak samt känsel såsom fysisk smärta, kyla och värme. Dessa fem sinnen startar nervimpulser som strax därefter når hjärnan. På så vis upplever vi med sinnena.

Vidare ser nervsystemet till att vi kan tänka och att många automatiska funktioner fungerar i vår kropp. Exempel på dessa kan vara matspjälkning samt ökad puls och andning när vi anstränger oss fysiskt.

Många aktiviteter kan vi påverka med vår vilja, såsom att spänna muskler exempelvis då vi greppar och svingar en innebandyklubba.
 

Centrala och perifera nervsystemet

Hur ser en nerv ut?
 
Till Vänster visas två nervceller som sitter ihop. Den andra nervcellen är kopplad till en muskel.

En nervimpuls skickas via en dendrit vidare genom själva nervledningen som kallas axon. Axonen grenar sedan upp sig och varje gren slutar med en motorändplatta. Denna motorändplatta kan kopplas till en annan nervcell eller en muskel.

Impulshastigheten hos en nerv kan vara allt från 0,5-100 meter per sekund. Impulsen går långsamt om nervcellen är tunn och snabbt om nervcellen är tjock.

Det är också viktigt att nervcellerna är isolerade från varandra. Isoleringen utgörs av ett myelinhölje som till stor del utgörs av fett.

Synapser
Kopplingsstationerna mellan en motorändplatta och ett dendritutskott utgörs av en synaps. Nervimpulsen överförs till en annan nervcell genom att små blåsor på motorändplattorna öppnas. Det signalämne som då släpps ut fäster på receptorer på dendritutskotten och på det viset aktiveras nästa nervcell. Nervimpulsen förs vidare.

Det finns ett fyrtiotal signalämnen. Ett exempel är acetylkolin.
 

Motoriska och sensoriska nervimpulser
En motorisk nervimpuls leds från CNS via PNS till muskler.

En sensorisk nervimpuls går från PNS till CNS. De sensoriska nervimpulserna kan uppkomma från någon av de fem sinnena.
 

Grå och vit substans
   
Den vita substansen utgörs av nervceller i form av ledningar. Vit substans finns i de yttre delarna av ryggmärgen och inne den centrala delen av storhjärnan.

Den gråa substansen utgörs av kopplingar mellan nervceller. Den gråa substansen finns i mitten av ryggmärgen samt i ytan hos storhjärnan. Ytan hos storhjärnan kallas hjärnbarken.

 
Att spänna en muskel i benet (motorisk impuls)
Först uppstår tanken - nu skall jag lyfta benet. Rörelsecentrum (koppling - grå substans) i storhjärnan kopplar om signalen och den vita substansen i hjärnan leder nervimpulsen vidare ner till ryggmärgen. Långt ner i ryggmärgen kopplas signalen till en ny nervcell (koppling - grå substans). Den nya nervcellen leder impulsen vidare genom den vita substansen och ut till benets muskel. Nervcellens motorändplattor aktiverar muskeln. Benet höjs.
 

Viljestyrda nervsystemet
Skelettmuskler kan vi styra med viljan. Detta nervsystem kallas det viljestyrda nervsystemet.
 

Autonoma nervsystemet: sympatiska / parasympatiska nervsystemet
Det autonoma nervsystemet fungerar helt utan att vi behöver tänka. Det autonoma nervsystemet innefattar andning, puls, matspjälkning osv.

Det autonoma nervsystemet utgörs av sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet aktiverar - ex ser till att andningen och hjärtslag ökar vid ökad fysisk aktivitet, exempelvis då vi springer. Det parasympatiska nervsystemet har motsatt effekt, dvs dämpar pulsen och antalet andetag per minut. Det sympatiska och parasympatiska nervsystemet balanserar varandra.
 

Hjärnans olika centra
  
Hjärnan har olika centrum som är aktiva vid olika aktiviteter.

Syncentrum ligger längst bak i nacken.

Balansen sköts av lillhjärnan. Lillhjärnan samordnar även kroppens rörelser så att de blir mjuka och exakta.

Frågor

1. Vilka är våra fem sinnen?
2. Hur kan det centrala nervsystemet beskrivas?
3. Hur kan det perifera nervsystemet beskrivas?
4. Hur ser en nervcell ut?
5. Varför är nervtrådarna isolerade med ett myelinhölje?
6. Vad är en synaps?
7. Vad är ett signalämne - nämn ett signalämne vid namn?
8. Hur snabbt kan en nervimpuls skickas?
9. Vad avgör hur snabbt en nervimpuls går?
10. Vad är en motorisk nervimpuls?
11. Vad är en sensorisk nervimpuls?
12. Var finns grå substans?
13. Var finns vit substans?
14. Vad är det för skillnad mellan vit och grå substans?
15. Vilken uppgift har det viljestyrda nervsystemet?
16. Vilken uppgift har det autonoma nervsystemet?
17. Vilken är skillnaden mellan det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet?

Ytterligare information

Man delar in nervsystemet i ”centrala nervsystemet (CNS)” och ”Perifera nervsystemet (PNS)”. Till CNS hör hjärnan och ryggmärgen. Till PNS hör alla nerver till och från CNS från kroppens olika delar.

Vidare är nervsystemet indelad i en viljestyrd del ”somatisk del (viljestyrda nervsystemet)” och en automatisk del ”autonom del”.

1. Den somatiska delen står under viljans inflytande. Här kan exempelvis viljestyrda muskler i kroppen kontraheras. Dessa muskler kallas tvärstrimmiga muskler ex biceps, kvadriceps eller nackmuskler.
2. Den autonoma delen styr helt automatiskt olika organsystem ex matspjälkningsorganen, cirkulationsorganen, andningsorganen via ex glatt muskulatur, körtlar, trycke eller smärtimpulser.

Vidare finns det en viss koppling mellan den somatiska och den autonoma delen.

I den autonoma delen upprätthålls balans genom att en sympatisk del balanserar en parasymparisk del. Den sympatiska delen ökar aktiviteten ex slagfrekvens hos hjärtat medan den parasympatiska delen dämpar aktiviteten ex minskar slagfrekvensen hos hjärtat. En långvarig rubbning mellan de båda delarna kan leda till olika besvär ex högt blodtryck, magsår eller tjocktarmsbesvär.

Erfarenheter och minnen kan lagras via sk engram, minnesbilder. Dessa bilder har stor betydelse för vår beslutsprocess. Man tror att minnesbilder lagras i kopplingarna (synapserna) mellan nervcellerna via en liten förändring här.

Vissa beslut fattas utan att medvetandet är inkopplat. Det kan vara ex 1. skyddsreflexer (ex sticka sig på nål - hand dras automatiskt bort) eller 2. hållningsreflexer (spänning i senspolar och muskelspolar) som innerverar muskler. Impulsflödet reglerar spänning i tvärstrimmig muskulatur ex patella reflexen dvs på svenska knäskålsreflexen, vilket gör att man man inte behöver tänka på att hela tiden spänna olika muskler för att inte ramla.

Från CNS: Motoriskt neuron ex till muskler och körtlar. Motoriska neuron leder alltså impulser från CNS ut till kroppen.

Till CNS: Sensoriskt neuron. Sensoriska neuron leder alltså impulser till CNS från PNS.

I PNS ligger motoriska och sensoriska neuron ofta sammanbuntade i en och samma nerv en sk. blandad nerv. Blandade nerver som utgår från ryggmärgen kallas spinalnerver (31 par). Blandade nerver som utgår från hjärnan kallas kranialnerver (12 par).

Hjärnsubstansen indelas i grå och vit substans. Den grå substansen utgör kopplingar mellan nervceller. Den vita substansen utgör själva nervbanorna. Den vita färgen kommer från nervtråden isoleringshölje som kallas myelin. Myelin tillverkas av neurogliaceller. Dessa är insvepta runt axonet.

Kopplingen mellan två nervceller kallas synaps. Vid innervering frigörs ett signalämne till nästa nervcells receptorer. Ett signalämne är acetylkolin.

Hjärnan vägen ungefär 1400 gram och utgörs av storhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan.

Storhjärnan indelas i lober: pannlob, tinninglob, hjässlob, nacklob. Ytan kallas hjärnbark. Vänstra hjärnhalvan styr höger kroppshalva. Detta gäller både motoriska och sensoriska nervceller. Hjärnbalken (vit substans) kopplar ihop vänster och höger hjärnhalva. Storhjärnans yta, hjärnbarken, utgörs av grå substans. I hjärnan finns också vissa håligheter sk ventriklar som innehåller cerebrospinalvätska.

Hjärnstammen indelas i fyra delar: mellanhjärna, mitthjärna, hjärnbryggan och förlängda märgen.

Mellanhjärnan (thalamus, hypothalamus, hypofysen). Alla sensoriska impulser måste gå igenom thalamus innan de kommer upp till storhjärnbarken. Även impulser från lillhjärnan måste gå igenom thalamus innan de kommer upp tills storhjärnbarken. Hypotalamus uppgift är att upprätthålla en konstant inre miljö ex temperaturreglering, vätske - födointag, ämnesomsättning, sömn - vakenhet.

Mitthjärnans övre del kallas fyrhögsplattan.

Hjärnbryggan utgör omkopplingsstationer mellan storhjärnan och lilla hjärnan.

Förlängda märgen. Här finns bla det autonoma nervsystemet representerat och här finns en intim samverkan med centra för andning och cirkulation. Den förlängda märgen är ungefär en lillfinger tjock och en halv meter lång. Här utgår 31 par spinalnerver.

Lillhjärnan är fårad. Lillhjärnan är kopplad till hjärnstammen. Lillhjärnan har hand om koordination av tvärstrimmiga muskler samt hjälper till att upprätthålla kroppens balans så att man inte ramlar omkull. Lillhjärnan är även involverad i finmotorik. Skador på lillhjärnan kan leda till koordinationsrubbningar.

Skydd av hjärnan: Skydd av hjärnan utgörs av bla hjärnhinnan som draperar insidan av kraniet samt omsluter den förlängda märgen. Hjärnan simmar i en vätska som också omsluter förlängda märgen. Denna vätska heter cerebrospinalvätskan. Inne i storhjärnan finns hålrum, ventriklar där vätskan finns fri. Cerebrospinalvätskan är ca 125 ml och skyddar mot mekanisk belastning.

Sensoriskt bansystem: Impulser leds hela tiden in till storhjärnbarken så att man blir medveten om olika saker. Ex, smärt - temperaturimpulser, tryck - beröringsimpulser, led - muskelimpulser. Ett sensoriskt bansystem har tre nervceller kopplade efter varandra. 1. Från receptor till förlängda märgen 2. från förlängda märgen till thalamus 3. från thalamus till sensoriskt barkcentrum vilket till slut gör att man blir medveten om det.

Hudreceptorer kan vara smärtkänsliga nervtrådar eller temperatur- eller beröringskänsliga organ.

Motoriskt bansystem: Här är två nervceller kopplade efter varandra. 1. Först från medvetandecentrum till hjärnstammen 2. Från hjärnstammen till antingen kranialnerv eller ner till förlängda märgen och ut via spinalnerv.

Blodkärlsförsörjning: Hjärnan får 15-20% av all syresättning eller blod. Detta trots att hjärnan bara väger ca 1400 gram. Hjärnans drift kräver alltså mycket energi och syre.