Betastrålning består av en elektron e^-. Denna strålning är laddad och går genom ett vanligt papper. Betastrålning stoppas av en träbit.

Gammastrålning består av elektromagnetiska vågor. Strålningen är energirik och stoppas av en 20 cm tjock blyplatta. Strålningen är farlig då den kan tränga in i kroppen och orsaka cellförändringar.

Alfastrålning, betastrålning och gammastrålning kallas alla för joniserande strålning. Joniserande strålning har tillräckligt mycket energi för att bilda joner av vissa atomer.

Halveringstid

Radioaktiva ämnen sönderfaller. Den tid det tar för hälften av ett visst radioaktivt ämne att sönderfalla kallas halveringstid. Denna varierar beroende på vilket radioaktivt ämne det gäller.

Halveringstiden för  ²³⁵U är 710 miljoner år, för  ¹³⁷Ce är den 30 år och för ¹⁴C är den 5700 år. Halveringstiden för olika radioaktiva ämnen kan variera från bråkdelen av en sekund till miljarder år.

Efter en halveringstid återstår hälften av ämnet. Efter ytterligare en halveringstid återstår en fjärdedel och efter den därpå följande halveringen återstår en åttondel.

Kol 14 metoden

Radioaktiva ämnen kan användas för att bestämma ålder på olika material. För att bestämma ålder på ett berg kan man använda   ²³⁵U som sönderfaller till ²⁰⁷Bly. För åldersbestämning av organiska material kan man använda ¹⁴C isotopen. Ett organiskt material är ett material som innehåller kol.

I atmosfären bildas ¹⁴C av att kväve genom solvindens inverkan får fler neutroner. Detta gör att kväves masstal ökas och resultatet blir ¹⁴C. Då ett träd växer blir halten ¹⁴C konstant i själva trädmaterialet. Även ¹²C införlivas i trädmaterialet. Då trädet dör börjar ¹⁴C sönderfalla och förhållandet mellan ¹⁴C och ¹²C ändras. Ju mindre ¹⁴C det finns kvar i det gamla trämaterialet, desto äldre är träbiten.

Fission och fusion

Fission: Då man klyver atomer talar man om fission. Då atomer klyvs bildas stora mängder energi. I ett kärnkraftverk klyver man Uranisotoper. Man startar hela processen genom att skjuta neutroner mot bränslestavarna som innehåller minst 3 %  ²³⁵U. ²³⁵U sönderfaller till andra radioaktiva ämnen. Det frigörs även neutroner från de kluvna uranisotoperna. De frigjorda neutronerna träffar andra uranisotoper vilka också klyvs. Processen fortsätter av sig själv och man kontrollerar sönderfallshastigheten med hjälp av styrstavar. En styrstav innehåller ämnen som stoppar neutronerna. Dessa ämnen kan vara kadmium eller bor. Hela reaktorhärden badar i vatten, som i en reaktor är en moderator. En moderators uppgift är att bromsa hastigheten för de frigjorda neutronerna. Reaktorhärden blir varm och vattnet värms upp. Det varma vattnet som ofta hålls under tryck kan hålla en temperatur på omkring 300 grader Celsius. Detta vatten värmer ett externt vattensystem där vattnet börjar koka. Vattenångan som bildas driver runt en turbin vilket gör att en generator snurrar. Man utvinner på så sätt elektricitet.