Gregor Mendel - Genomgripande korsning
Ungefär samtidigt som Pasteur (upptäckte samband mellan bakterier och sjukdomar)
utförde sina experiment i Paris gjordes viktiga upptäckter på annat håll i Europa.
Fjärran från storstadens uppmärksamhet arbetade munken Gregor Mendel på ett kloster i
Österrike. Han skulle bidra med ytterligare en bit i livets pussel. Mendel måste ha haft
ett otroligt tålamod, gott om tid, planeringsförmåga och en stor portion tur.
Han undersökte hur olika egenskaper fördes vidare från generation till generation.
För sina experiment valde han ärtplantor. De är normalt självbefruktande, men Mendel
förde i stället med hjälp av en liten borste pollen från en planta till en annan. På
så sätt kunde han kontrollera vilka föräldraplantorna var och korsa just de plantor
han ville undersöka.
Mendel kom på att undersöka en egenskap åt gången. Under en rad år följde han
egenskaper som plantornas längd, frönas färg och form. En högvuxen ärtsort korsades
med en kortvuxen. Enligt den tidens teorier borde avkomman bli av medellängd. Mendel fann
till sin förvåning att samtliga blev högvuxna. Likaså korsade han lilablommade
ärtplantor med vitblommiga. Mendel fann till sin förvåning att avkomman endast blev
lilablommiga. Dessa dotterplantor korsades senare sinsemellan och resultatet blev en
fjärdedel vitblommiga och tre fjärdedelar lilablommiga.
Han gjorde nya korsningar, studerade avkomman under flera generationer och bokförde
alla resultat mycket noggrant. År 1866 publicerade han sina resultat i en liten
tidskrift. Ingen insåg då vilka avgörande slutsatser Mendel hade dragit. Resultaten
föll i glömska och återupptäcktes inte förrän år 1900, sexton år efter hans död.
Korsning
Genom att korsa individer med olika egenskaper och sedan studera vilka egenskaper
avkomman får, kan man lära en hel del om hur ärftligheten fungerar. Ofta gör man
därefter nya korsningar med avkomman och försöket kan pågå i flera generationer.
Dominanta eller
recessiva (vikande) anlag
Hos oss människor förekommer flera olika ögonfärger i många nyanser. Ögonfärgen är
beroende av de anlag vi ärvt från våra föräldrar. Våra arvsanlag finns i
kromosomerna och i varje kromosompar kommer den ena kromosomen från pappan och den andra
från mamman. Båda dessa kromosomer innehåller anlag för ögonfärg, så du får
alltså en ögonfärg från din mamma och en från din pappa. Den ögonfärg som därefter
syns, alltså din ögonfärg bestäms av vilken kombination av anlag du fått. Om du får
anlag för blå ögonfärg från både din mamma och din pappa får du blå ögon. Om du
får anlag för brun ögonfärg både från din mamma och din pappa får du bruna ögon.
Om du däremot får ett anlag för blå ögonfärg och ett anlag för brun ögonfärg är
resultatet inte lika självklart. Trots att båda anlagen finns blir du brunögd. Man
säger att anlaget för brun färg dominerar över det blå, som viker undan. Vad som dock
är viktigt att komma ihåg är att du i alla fall bär med dig anlaget för blå
ögonfärg.
När man ska beskriva arvsanlag använder man bokstäver. I det här fallet med ögonfärg
använder man ex "B" (anlag för brun ögonfärg - dominant - stor bokstav) och
b (anlag for blå färg - vikande - liten bokstav). För att beskriva vad som händer med
arvsanlagen använder man sig av något som kallas korsningsschema.
Barnet får ett anlag från vardera förälder. Detta gör att barnet har två anlag
för samma egenskap. Vissa av dessa egenskaper är dominanta och andra är vikande
(recessiva).

1) Kan en brunögd kvinna och en brunögd man få ett blåögt barn?
2) Eftersom sädesceller (spermier) med flick respektive pojkanlag är lika vanliga är
chanserna till flickbarn respektive pojkbarn lika stora. Men i själva verket visar
statistiken att det föds något fler pojkar än flickor. Använd dina kunskaper om
fortplantning, könsceller och kromosomer för att försöka förklara varför.
Fortsättning - Dominanta eller recessiva anlag
Det finns många dominanta anlag hos människor. Det medför att vissa anlag oftare slår
igenom. Ett exempel är brun ögonfärg. Titta på listan nedan och markera om du har
dominant eller vikande anlag.
Dominanta anlag
- Brun och grön ögonfärg dominerar över blå och grå.
- Normal syn
- Grop i hakan.
- Skrattgropar i kinderna.
- Förmåga att rulla tungan till ett rör.
- Mörkt hår dominerar över ljust.
- Lockigt hår.
- V-format hårfäste dominerar över rakt.
- Medsols hårvirvel dominerar över motsols.
- Normal pigmentering dominerar över albino.
- Fräknar.
- Fria örsnibbar dominerar över fastvuxna vid kinden.
- Böjd näsa dominerar över rak.
- Rak nästipp dominerar över uppnäsa.
- Vida näsborrar dominerar över trånga.
- Fylliga läppar dominerar över smala.
- Skomakartumme med övre delen av tummen bakåtböjd.
- Inåtböjda lillfingertoppar dominerar över raka.
- Högerhänthet dominerar över vänsterhänthet.
- Höger tumme överst vid knäppta händer.
- Höger arm överst vid korslagda armar.
Vilka av dina anlag tror du kommer att synas hos dina eventuella barn? Vilka egenskaper
måste då din drömparter ha för att du ska få de barn du vill? Vilka egenskaper är
viktigast, de inre eller de yttre?
Cellen...
En cell innehåller
vissa cellorgan, sk organeller.
Cellkärnan: I figuren till höger finns cellkärnan i mitten (1). Här finns cellens instruktioner, vad och hur
saker och ting skall utföras. Denna information lagras i jättelika molekyler som kallas
DNA. Prickarna symboliserar kanaler mellan cellkärnan och övriga cellen.
Ribosomer: Längs denna bildning (2)
finns små stationer som kallas ribosomer. Hit kommer korta begränsade avläsningar från
cellens DNA. Dessa avläsningar är ritningar på hur vissa proteiner skall sättas
samman. Sammansättningen av dessa proteiner sker just här i ribosomerna. Då proteinerna
är färdigtillverkade skickas de till Golgieapparaten.
Golgieapparat (4): Hit transporteras de
färdiga proteinerna för paketering. Proteinerna packas ihop och får sin
tredimensionella struktur, som ger proteinet dess uppgift. Därefter skickas proteinet till
den plats i cellen eller utanför cellen där proteinet har sin uppgift. De
färdigtillverkade proteinerna kallas hormoner eller enzymer beroende på vilken uppgift
de har.
Celldelning
Det finns två typer av celldelning. Dels vanlig celldelning och
dels reduktionsdelning. Vanlig celldelning sker när kroppens celler förökar sig, ex
när en ny tarmluddscell bildas. Reduktionsdelning sker endast i könscellerna, alltså
då det gäller bildandet av mannens spermier och kvinnans äggceller.
Vanlig celldelning (Mitos)

1. DNA i cellkärnan syns
här som trådar (kromatin). Detta kromatinets sammanlagda längd i en cell är
ungefär 3 meter. I denna första fas av celldelningen börjar de 46
kromatintrådarna att dubblera (replikera) sig.
2. Kromosomerna (DNA) börjar tvinna ihop
sig samtidigt som cellkärnans membran luckras upp. Replikeringen fortsätter.
Vid detta stadium blir alltså kromosomerna synliga i mikroskop om man
använder någon typ av färgämne som man har behandlat preparatet med.
3. DNA
fortsätter att replikera sig.
4.
Cellkärnans membran är nu upplöst och
kärnspolar börjar dra i var sin uppsättning nybildade kromosomer.
5. Genmaterialet dras mot kärnspolarna
6.
Den två nya förstadierna till cellkärnorna har nu separerats och runt dessa
återbildas deras cellmembran som avgränsar cellkärnan. Därefter tvinnar kromosomerna
åter ut sig som trådar och
de två cellerna liknar återigen tillstånd nr 1.
Reduktionsdelning (Meios) -
Det hela visas mycket förenklat och viktiga processer
är utelämnade. I denna process sker även crossing-over, dvs. utbyte
av anlagssekvenser parvis mellan kromosomerna. Härefter dras de båda
omstrukturerade kromosomerna från varandra och genomgår ytterligare en
delning. Det bildas alltså 4 stycken äggceller eller 4 st spermier vid denna
process. Konsultera en lärobok
om ni vill studera detta.

1. DNA
i cellkärnan visas här på bilden som streck och materialet går ej att se i
ett vanligt optiskt mikroskop. DNA-replikeringen börjar redan här.
2. Kromosomerna (DNA) börjar tvinna ihop
sig samtidigt som cellkärnemembranet luckras upp.
3. Som tidigare
nämnts finns en
kromosomuppsättning från fadern och en från modern i sonens eller dotterns celler. Här
ligger dessa kromosomer parvis. En kromosom dras mor den ena kärnspolen och den
motsvarande andra dras mot den andra kärnspolen.
4.
Cellkärnans membran är nu upplöst och
kärnspolar börjar dra i var sin uppsättning kromosomer.
5.
Två nya spermier eller äggceller
omger sig återigen med ett membran. Därefter tvinnar kromosomerna ut sig som trådar.
(På bilden: Två
nya spermier eller äggceller har bildats). I verkligheten som har nämnts i
rubriken, bildas alltså fyra stycken spermier eller äggceller.
DNA (deoxiribunukleinsyra)
Till höger syns återigen cellkärnan. Det som förstorats upp är cellkärnans DNA.
Som synes liknar DNA stegpinnar på en repstege. Repstegen innehåller fyra typer av
steghalvor. A = adenin, T = tymin, G = guanin och C = cytosin. A svarar alltid mot ett T.
G svarar alltid mot ett C.
Dessa så kallade kvävebaser kan förstöras av radioaktiv strålning, UV-strålning
och vissa giftiga kemikalier. Om en hel stegpinne försvinner vet DNA ej hur den skall
reparera sig. Resultatet blir då ett muterat DNA. DNA bär då på en annan information.
Oftast äts den kroppsfrämmande cellen upp av kroppens försvarssystem. I vissa svåra
fall har cellens information ändrats till låta celldelning fortgå ohämmat. En
cancercell kan då uppstå.